Spalter om svenska och språkvetenskap
En ny skoltermin har nyss börjat (höstterminen fortsätter ju en bit in i januari), vilket innebär att massa elever ska fortsätta lära sig svenska och snart se den här språkspalten som överflödig. Eller kanske otillräcklig; den behandlar ju inte allt man lär sig i svenskan i skolan. Innan Svenska Akademien i höstas tillkännagav nobelpristagaren i…
Ännu ett år har kommit till ända, och med det har Språkrådet och Språktidningen publicerat ännu en nyordslista! Den årliga nyordslistan sammanställer ord och betydelser som sett ökad användning i media under det gångna året. Nyordslistan har publicerats sedan 2000, men det är först på senare år som den blivit ett vanligt inslag i nästan…
Läsaren Janne i Bollnäs funderar på polisens språkbruk: varför heter det ”patrull ankom till platsen, varpå mannen som misstänks ha tillgripit sig bilen anträffades” fast det lika gärna kunde vara ”när patrullen kom fram hittade de den misstänkte biltjuven”? Detta är inte något unikt för polisen, utan onödigt svårt språk finns hos många myndigheter och…
I dag är det lucia! En skandinavisk högtid där vi uppmärksammar ett italienskt helgon. Varför inte ett svenskt? Sanningen att säga så har luciafirandet inte mycket att göra med martyren Lucia; kanske mer med hennes namn. När ett nytt namn skapas så har det ofta en tydlig betydelse. För länge sedan ville någon kalla sin nyfödda…
De läsare som hängt med minns att jag försökt förtydliga hur semikolon egentligen används, nämligen i stället för konjunktion mellan två huvudsatser. Problemet är att det finns många konjunktioner, och de har olika betydelser. Sammanhanget klargör ofta vilken man menar, men ibland är semikolon helt enkelt otydligt. Det är kanske ett av de främsta argumenten…
Jag lovade att ta det här lagom till internationella mansdagen, så nu kör vi. I grammatiken är genus det som bestämmer om man säger en eller ett om någonting. Alla substantiv har sitt genus, och det påverkar formen på närstående ord: man säger en liten koja men ett litet hus. Dessutom finns sexus; det är lite…
Ibland hittar man luckor i språket, alltså att det saknas ett lämpligt eller effektivt uttryck för något. Många luckor är man ensam om, till exempel ’luckan mellan sängen och väggen’ (som på västafrikanska språket mandinka heter bakatoo!). Vissa luckor märker nästan alla, som den för ’icke närvarande person vars kön man inte känner till’ (en…
Sist jag var på affären och handlade några kilo bananer (det var extrapris) träffade jag min gamla musiklärare. Han står förmodligen jämt där vid frukthyllorna, för i skolan ville han alltid att vi skulle sjunga ”vi käkar äpplen, vi käkar päron, vi käkar gula och mogna och vridna åt höööger – bananer!” Men den här…
Vid EU-valet skrev jag om ordet feminism och hur det förändrats i och med sin politiska koppling. Efter ett omvälvande riksdagsval provar jag med ett annat ord som ofta förekommit i dessa sammanhang: vad sägs om ordet rasism? Några läsare vrider sig redan i stolarna, men vi försöker ta detta utan bråk. De laddade orden…
Bärsäsongen lider mot sitt slut, och nu när det kallnar är många hälsingefrysar fulla med ett ansenligt vinterförråd av hallon, hjortron, tistron och kröson. Tistron? Kröson? Men va ä dä? Bär är en sådan sak som varit människan kär i alla tider, och som ni vet har kärt barn många namn. Innan tryckkonsten spreds så…